Lagar


LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS är en rättighetslag. Med det menas att lagen ska ge de personer som omfattas av lagen rätt att kräva de stödåtgärder som anges, under förutsättning att personen bedöms ha behov av insatsen och att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Om insatserna inte verkställs kan den enskilde klaga hos länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt.

Lagen gäller för tre olika grupper av funktionshinder. Grupperna består av personer

1. med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbarligen inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakarsvårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.


LSS kom till för att säkerställa rätten till insatser när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. Målet är att personer med omfattande funktionshinder ska kunna leva som andra samhälls-medborgare. Liknande insatser kan också ges enligt Hälso- och sjukvårdlagen och social-tjänstlagen, men om personen tillhör personkretsen som omfattas av LSS bör insatsen i första hand prövas som en LSS-insats eftersom LSS är en ”starkare” lag.

Om resurserna är knappa är myndigheterna skyldiga att i första hand beakta insatser enligt LSS. Insatser enligt Hälso- och sjukvårdlagen och Socialtjänstlagen får då komma i andra hand. Söker man en LSS-insats och har rätt till den ska man alltså inte acceptera insatsen som en hälso- och sjukvårdslaginsats eller socialtjänstinsats.

Om man har ett funktionshinder som ovan och är i behov av insatser enligt LSS och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har man alltså väl definierad rätt till olika former av stöd.

LSS omfattar tio särskilda insatser varav landstinget ansvarar för en (nr 1 nedan) och kommunen för de resterande nio.

1. Rådgivning och annat personligt stöd. Insatsen kan ges till den funktionshindrade och/eller till hela familjen. Ofta är det psykologer, kuratorer och pedagoger som ger denna form av stöd. För många familjer är detta stöd nödvändigt för att tillvaron ska fungera. Viktigt att notera är att det pedagogiska stödet för att få tillvaron att fungera inte upphör i och med 16 års ålder. Rätten att få pedagogiskt stöd i tillvaron är nog så viktigt på vägen in i vuxenlivet. En pedagog i ungdoms- och vuxenhabilitering kan t.ex. hjälpa till med att få morgon –och kvällsrutiner att fungera och att organisera matlagning och inköp. Ansök om insatsen om behov finns!

2. Personlig assistans. Insatsen ges åt den som p.g.a. stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Personlig assistans beviljas oftast till personer som har omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet.

3. Ledsagarservice. En ledsagare följer med den enskilde ut på olika aktiviteter. Insatsen är till för att bryta den isolering som funktionshindret kan medföra och ska anpassas efter den enskilde personens behov.

4. Kontaktperson. En kontaktperson ska fungera som en medmänniska/vän. I praktiken fungerar också en ledsagare ofta som medmänniska/vän. Dock avlönas ledsagaren medan kontaktpersonen får ett symboliskt arvode. Detta kan vara en viktig skillnad eftersom det ofta är svårt att finna lämpliga kontakter.

5. Avlösarservice i hemmet. Tanken är här att föräldrar ska kunna göra något på egen hand eller med det funktionshindrade barnets syskon medan det funktionshindrade barnet vistas i hemmet tillsammans med avlösarpersonal.

6. Korttidsvistelse utanför hemmet. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i annan familj. Syftet är dels miljöombyte och rekreation för det funktionshindrade barnet och dels avlastning för familjen.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Insatsen ger funktionshindrade barn över 12 år rätt till ”fritids”. Insatsen kan ges före och efter skolans slut under terminerna, under lovdagar, studiedagar och längre lov. Också här ska insatsen anpassas efter den enskildes behov. Det kan innebära mycket speciella, individuella lösningar!

8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. Insatsen är avsedd för barn och ungdomar som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos föräldrarna. Boendet ska fungera så hemlikt som möjligt. Rätten till insatsen gäller så länge barnet eller ungdomen går i allmän skola.

9. Bostad med särskild service för vuxna. Bostäderna kan utformas på olika sätt beroende av behovet av stöd. Om tillsyn och omvårdnad behövs dygnet runt blir det ofta aktuellt med servicebostad eller gruppbostad. I en särskilt anpassad lägenhet ingår inte omvårdnad men väl stöd av andra slag. En personalgrupp i stadsdelen kan t.ex. serva ett antal lägenhetsinnehavare med väckning och stöd i utförandet av vardagliga hushållssysslor. Detta fungerar väl i t.ex. Örebro. I Västerås och resten av länet finns ett växande behov av ett mobilt team.

10. Daglig verksamhet. Med detta menas meningsfull sysselsättning som syftar till att ge den enskilde stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Ofta handlar det här om dagcenterverksamhet.


Individuell plan enligt LSS

Den enskilde eller föräldrarna kan begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser skall upprättas. Planen utgår från den berördes egna krav och önskemål. Syftet med planen är att klargöra vilka behov av insatser som finns och att underlätta samordningen mellan de olika myndigheter som personen får stöd av. Minst en gång om året ska planen uppdateras. Begär en individuell plan hos din LSS-handläggare!


Hälso-och sjukvårdslagen

Hälso och sjukvårdslagen